Skip to content

Forskningsinfrastrukturernas centrala roll inom life science

2022-03-14


Forskningsinfrastrukturers centrala roll inom life science

Utveckling av nationella forskningsinfrastrukturer är avgörande för Sveriges roll som stark life science-nation. InfraLife-projektet samlar Sveriges storskaliga forskningsinfrastrukturer; SciLifeLab, MAX IV och ESS. Betänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) har remitterats och vid life science-kontorets årliga life science-konferens fokuserade en av sessionerna på området”Forskning och forskningsinfrastruktur – är nationellt tillgängliggörande möjligt?”. InfraLife-projektets svar på frågan är JA! Samtidigt ser vi att det finns mycket kvar att göra för att skapa bättre förutsättningar och incitament som möjliggör och uppmuntrar utveckling av smidigare strukturer för sektoröverskridande samverkan kring forskningsinfrastrukturerna. 

Fokus i betänkandet Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) utgår från den traditionella rollen för forskningsinfrastrukturer som redskap för akademisk forskning. Utöver denna roll är betydelsen av infrastrukturer för både samhället och för forskningen under förändring och vi hade därför gärna sett en bredare utblick. 

Kärnfrågan ligger i synen på infrastrukturernas roll. Vi behöver ett framåtblickande, innovativt synsätt för att gynna ekosystemet och ge Sverige rätt förutsättningar att fortsatt vara en ledande nation inom life science. Vi ser att forskningsinfrastrukturernas roll bör utvecklas och sömlöst integrera forskning, utbildning och innovation utifrån sina uppdrag. De globala utmaningar vi står inför, inte minst inom livsvetenskaperna – hälsa, biologisk mångfald, miljöfrågor, hållbarhet – kräver gemensamma sektorsövergripande insatser och optimalt nyttjande av avancerad forskningsinfrastruktur.

Betänkandet begränsar sig till de nationella infrastrukturerna, men vi menar att den internationella aspekten inte kan åsidosättas då forskningsinfrastrukturerna behöver vara internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga. Inom ramen för InfraLife samlar vi de storskaliga forskningsinfrastrukturerna SciLifeLab, MAX IV och ESS, varav de två första ingick i betänkandet. Som organisationer är vi olika i många avseenden, men delar även många utmaningar och gemensamma mål.

Tillgång till internationell forskningsinfrastruktur är betydelsefull för forskning i Sverige och behöver därför betraktas som av nationellt intresse. InfraLife anser därför att exkluderingen av internationell infrastruktur i utredningen medför att vissa resonemang vilar på ofullständig grund. Internationella forskningsinfrastrukturer är betydelsefulla och kräver betydande resurser, såsom till exempel i fallet med CERN och ESS. För att hela forskningens infrastruktur ska stärkas måste alltså även internationella åtaganden inkluderas.

Nedan följer sju förslag för arbetet med utvecklingen av forskningsinfrastrukturernas roll i framtiden:

  1. De storskaliga nationella forskningsinfrastrukturerna behöver särställning avseende tillgång till långsiktiga modeller för styrning och finansiering. SciLifeLab finansieras direkt från regeringen, en modell som även MAXIV förespråkar för egen sin verksamhet.
  2. Infrastrukturerna utvecklas nationellt men stöds av en huvudman som är sammanhållande part för verksamheten. Status som nationell forskningsinfrastruktur behöver tydliggöras i förordningarna för SciLifeLab och MAX IV, inklusive rollen för styrelse och direktör som ansvariga för verksamheten. Mandatet för lärosätet som agerar huvudman samt övriga ingående lärosäten (för SciLifeLab) bör också tydliggöras. 
  3. Internationella åtaganden i forskningsinfrastruktur måste beaktas och en konsekvensanalys av helheten genomföras, detta särskilt mot bakgrund av att Sverige tagit på sig värdrollen för ESS. 
  4. Ökad samverkan med samtliga aktörer inom life science-systemet är ambitionen i nationella life science-strategin och är den specifika ambitionen för det gemensamma VR-finansierade InfraLife-projektet. Ett tydligt uppdrag och mandat för forskningsinfrastrukturerna att prioritera arbetet med att öka privata sektorns (industri, sjukvård) nyttjande av infrastrukturen skulle bidra till denna utveckling.  
  5. Forskningsinfrastrukturerna har sin hemvist i akademin och strukturerna är uppbyggda kring det akademiska systemet även avseende karriärvägar. För att på en global marknad attrahera, bibehålla och utveckla den nödvändiga expertisen kring infrastrukturerna behövs införande av nya karriärvägar på nationell nivå, där publikationslistor och undervisningsmeriter inte är den dominerande måttstocken.
  6. Matematik, fysik och programmering är ämnesområden som behöver stärkas upp inom den livsvetenskapliga grundutbildningen. Utbildning på olika nivåer är avgörande för att säkra den kunskap som behövs och det finns behov av ytterligare finansiering för att utveckla program för kompetensuppbyggnad hos unga forskare. Ett exempel på en mycket välkommen privatfinansierad satsning för att adressera behovet är SciLifeLab & Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science (DDLS) som är finansierat av KAW.  
  7. Livsvetenskapliga frågeställningar är dynamiska, komplexa, och genererar mycket stora mängder data. Uppbyggnad av e-infrastruktur som beaktar livsvetenskapernas särskilda behov och förutsättningar för bland annat integration med känsliga humana data är centralt.  Infrastrukturerna behöver vara delaktiga i detta arbete.

InfraLife har som mål att öka kunskapen om de möjligheter som finns inom ramen för SciLifeLab, MAX IV och ESS, samt skapa bättre förutsättningar för sektoröverskridande samarbeten vid infrastrukturerna. Branschorganisationerna Lif och SwedenBIO är partners med ambitionen att bidra till att bredda synen på forskningsinfrastruktur från akademisk angelägenhet till att också adressera infrastrukturernas roll för näringsliv och hälso- och sjukvård.

Redan idag är infrastrukturerna tillgängliga för användare utanför akademin, men det finns mycket att göra på systemnivå för att uppmuntra ökad industrianvändning och samverkansprojekt över sektorer. Forskningsinfrastrukturernas roll som sammanbindande aktörer som driver utvecklingen av helt nya forskningsområden och är centrala för teknikutveckling och teknikdriven forskning, bör stödjas och utvecklas för att gynna hela Sveriges life science-sektor. 

För den här systemförändringen behöver vi incitament och finansieringsmöjligheter. Vi riskerar annars att fastna i välformulerade strategier men alltför långsam implementering.

Sverige har fantastiska nationella och internationella forskningsinfrastrukturer och strategiska resurser utgör centrala redskap för att fortsatt vara en ledande nation inom life science. Möjligheterna är oändliga om rätt förutsättningar skapas, säger Sandra Falck, projektledare InfraLife.



Betänkande och remissvar

Betänkande: Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (SOU 2021:65) 

Remissvar:

Remissinstanser och svar

SciLifeLab

Lunds Universitet inklusive MAX IV Laboratoriet i bilaga

Lif

Sweden BIO